Femte behandlingen fick skjutas upp 12 dagar pga dåliga värden. Jag känner inte av det själv som tur är men det är bara att gilla läget. Detta gör att saker som vi planerat och tänkt göra inte blir av eller blir fram skjutet. Det kan tänkas som ganska banalt i det hela men det är ganska jobbigt ska jag säga. Speciellt när jag är hjärntrött också och har svårare att tänka om eller nytt eftersom det tar mycket energi. Semestern som vi skulle ha tillsammans när jag återhämtat mig lite blir eventuellt en semester där jag behöver återhämta mig. Jag vet att det är okej men tråkigt ändå när vi la Filips semester där.
Jag känner mig stressad på ett sätt som är svårt att förklara, det känns som jag springer ett 100 meters lopp och behöver göra allt nu. Banala saker känns som de behöver göras nu och lika så saker med Frank vill jag göra nu. Detta kan bero på att jag är sjuk och inte orkar göra saker i perioder så när jag väl orkar så vill jag göra allt. Fast jag borde vila för att orka vara en bra mamma och människa. Men det är svårt att tänka så för jag vill ge så mycket när jag (tror att jag) orkar. Undrar hur länge det kommer ta innan jag känner att jag inte har bråttom utom kan planera att göra det om 4 månader istället eller boka något ett år framåt? Förhoppningsvis kommer det att komma och cancerspöket trängs undan mer och mer. Men ska jag vara ärlig så kommer det nog alltid finnas där i bakhuvudet, det gäller bara att tygla det.
Cancerrehab på Lydiagården hoppas jag kommer ge mig verktyg för att hantera cancer tankarna efter min behandling. Speciellt ser jag fram emot att prata med andra som också har dessa tankar och som lever i denna verklighet, jag tror nämligen att hur gärna omgivningen än vill hjälpa och förstå så är det svårt när de inte själva varit drabbade. Precis lika svårt som det är för mig att förstå varför de bli oroliga när jag känner mig lite sjuk eller har ont någon stans. Alla sidor till denna sjukdom har sina utmaningar och ingen är lättare än en annan. Hoppas cancer utrotas snart för den är skit och ställer till det för mycket i livet.
Dock är jag evigt tacksam för livet och min lilla familj 🧡