Fingertoppar som inte känns som vanligt, det känns som det är ett lager nagellack på dem. Finger avtryckaren på telefonen känner bara igen dem 50% av gångerna. Ofta torr i munnen och det hjälper inte att dricka. Några saker smakar konstigt i munnen och det kan vara olika saker från dag till dag. Ibland slår illamåendet till utan att jag vet varför och kan förbereda mig för det, oftast kan jag höva det enkelt. Detta är en del av min vardag i denna j**la cancer resa. Något så enkelt som att fingeravtrycksläsaren inte fungerar kan göra mig helt tokig och arg, fast jag vet att jag inte behöver den. Som tur är ser min vardag mer positiv än negativ ut. En liten kille som kramar mig hur jag än mår och gärna leker stilla sittandes så golvet bara jag är med. En man som kör och handlar det jag är sugen på eller tar två nätter i rad bara jag mår bättre. Ingen berättade att livet kunde vara så här j**ligt och underbart samtidigt. Men med allt mitt stöd kommer vi ta oss igenom detta och repa oss så småning om. Det gäller att låta sig vara arg och sörja, samtidigt ta vara på det lilla och vackra.