Den 8 april fyllde Frank ett år. Vi har alltså varit föräldrar i ett helt år och det har ju gått helt okej. Det mest fantastiska är att den 6 april började han krypa. Nu kryper han för fullt både inne och ute och inte nog med det han reser sig över allt också. Alltså är han inte kvar på samma ställe så länge längre, vilket är härligt. Han har gjort ett riktigt stort utvecklingssteg de senaste veckorna. Hans lycka över att kunna ta sig själv framåt är helt otroligt.
Snart är hans rum också klart, det är tre lister och solskydd på fönstret som ska upp typ så är det klart. Det ska bli så kul att börja inreda det sedan. Tänk att han ska få ett eget rum att leka och sova i.
När der gäller hans sömn så går det inte så bra med spjälsängen. Vi har kommit fram till att han ska få en madrass på golvet istället. Då kan han somna bredvid oss där och vid behov kan vi sova med honom där på natten. Han kan också röra sig ordentligt utan att slå i huvudet i spjälorna.
Jag är också tillbaka på jobb 50% och det är härligt att vara tillbaka. Men det var härligt att vara mammaledig med men Filip måste ju också få vara ledig med Frank.