Nu är det bara 8 veckor kvar tills kejsarsnitt och operation. Enligt min storebror så är vi redo för detta. 8 veckor känns så snart samtidigt som det är lång borta. Det bästa är att under dessa åtta veckor så får jag lov att vara ”bara” gravid under sju/sex av dem. Jag har nämligen bara en behandling kvar, jippiiiiiii. Var inne hos onkologen idag och pratade om hur det ser ut och allt ser bra ut. Efter den sista behandlingen på tisdag så har jag inget med onkologen att göra förrän efter röntgen i april/maj. Man kommer då göra en röntgen för att se hur det ser ut, man har inte velat göra detta under graviditeten och dels för att de ändå kommer operera mig oavsett vad röntgen visar. Under de veckorna som är kvar till snitt ska jag försöka att bara fokusera på att vara gravid…och ta sprutor varje kväll så klart och vara skallig men det är inga problem för barnet påminner mig ständigt med sin närvaro.
Igår var vi på flödes ultraljud och sedan på vanligt ultraljud. Tror ni han ville visa sig ordentligt? Nej, som vanligt gömmer han ansiktet och rör dig mycket under undersökningarna. Det innebar att jag fick hålla andan dubbelt så många gånger på flödes ultraljudet, men det gör inget för vi är glada att han mår bra och rör sig. Allt flöde såg bra ut så det var skönt. På det vanliga ultraljudet så sprakade han till apparaten som de scannar magen med. Hon som utförde ultraljudet bara, kände du det? För det gjorde jag. Jag kan säga att jag kände honom och gör det ofta. Det är en bra påminnelse när livet känns tufft att jag har en lite krabat där inne som jag redan vet är underbar.
Just det idag fick jag också reda på att jag har en propp i underbenet. Har tyckt att det benet känts lite svullet eller konstigt några dagar men trott att det varit träningsvärk eller att det berott på att jag blivit tyngre pga graviditeten. Men sedan i morse vaknade jag av att det gjort ont så jag rådfrågade mig egen sjuksköterska (mamma) och sedan tittade vi på det på hennes jobb och det var lite svullet. Tog upp det sedan med onkologen som tryckte vi skulle kolla upp det om i fall att. Och ja, det var en propp så nu har jag fått starkare sprutor och ska inhandla en stödstrumpa. Men visst är det spännande när man får uppleva nya saker? Har dock lovat min pappa att detta är det sista spännande som ska hända på ett tag.
8 veckor kan ni tänka er? Det kan nog inte vi riktigt men jag tror att vi har kolla på läget…och om vi inte har det så kommer vi nog ha det någon gång i framtiden…